Schäf.

Host host låter det från rummet intill. Mjuk och vacker musik ljuder från stereon. På matbordet står trälådor innehållandes krukor innehållandes jord innehållandes tomatfröer, som tryckt upp små gröna skott. Somligt rör sig, somligt står stilla. Det har varit hemmadag med sjukt barn igen, vilket har varit mysigt, men också jobbigt att missa arbetstid i dessa turbulenta dagar. Jag fick chefstjänsten. Fick beskedet måndags morse, efter veckor av nojande och ovetande, och efter ett förnedrande logiktest som jag misslyckades kapitalt med, något som påpekades både av HR-personal och av min nya chef. Lite roande finner jag det nästan. Jag har ju aldrig påstått att jag var bäst i världen på att placera olika mönstrade klossar i rätt otdning. Hade det funnits ett test som mätte exempelvis läsförståelse hade det blivit andra bullar. Men nu fick jag ju tjänsten ändå, och ska försöka att inte raljera alltför mycket om hur lågbegåvad jag är. Samma dag erbjöds jag också en kundansvarigtjänst på en annan avdelning i verksamheten, men den kommer jag med största säkerhet att tacka nej till. Även om det förstås är lite lockande att bara lämna de senaste årens arbete helt och hållet bakom mig. Men nej. En chefstitel på CV:t är ju säkert bra att ha. Och en löneökning, vad det nu kan handla om (har inte sett något avtal ännu) är också välkommen. Erika och jag har ju talat om att se oss om efter ett litet hus att bo i med barnen, och då kommer varenda öre att behövas.