Med spöken.

Onsdag 16 juli - 08

Det händer så mycket hela tiden, det är så mycket aktivitet, och jag hinner inte med mig själv. Jag vill ju ha det så här, men måste beklaga mig ändå.
Idag hoppade jag över en gratiskonsert med Anna Järvinen, mest för att jag kände att jag verkligen behövde en onsdag för mig själv. Jag hade ont i foten också, av någon outgrundlig anledning, och det gjorde tanken på att promenera runt på Djurgården, där konserten skulle hållas, lite mindre lockande, men främst var det tanken på att komma hem sent, utmattad och urlakad, och vara tvungen att stressa ihop en matlåda, som fick mig att avstå. Jag dunsade i säng istället, direkt efter kvällsmaten, och låg och dusade ovanpå överkastet i ungefär två timmar. Vaknade bedrövad. Solen sken svagt utanför fönstret, som en lampa på väg att slockna. Jag satte mig vid datorn och plöjde två singer-songwriterskivor. Är inne på min tredje nu. Lika många glas rödvin hade passat bra in i bilden, men jag ska inte ljuga. Jag har inget rödvin hemma.
--
Två dagar kvar till semester, och det känns som om jag sitter fast i ett vakuum, ett jobbvakuum. Tiden går ofattbart långsamt, människorna i luren är värre än någonsin. Det har jag sagt många gånger, men det är säkert lika sant nu som det var senast.
Vad jag ser mest fram emot med semestern är att få sova, få sova så mycket jag vill och behöver. Allt det andra kan nästan kvitta, åtminstone i jämförelse.
--
Det mesta av min nuvarande trötthet har nog med de senaste, turbulenta dagarna att göra. Allt borde vara underbart, men är det inte. Det finns så mycket problem, så mycket spöken från det förgångna som härjar runt i huvudet, och då talar jag inte om mitt huvud (även om de naturligtvis finns där också) utan om hennes huvud. Massor av tid och energi går åt till uppslitande samtal, och de samtalen väcker naturligtvis även mina slumrande spöken. Inte bra. Något att jobba på, för oss båda.