Helg.

Helg.

Ibland är övergången från helg till vardag som en hård, vass tröskel att drömma tån i. Ju skarpare kontrast, desto hårdare slår stortån i. Som nu. Helgen var fantastisk. Man hade inte kunnat be eller drömma om mer. Vi fick hela vandrarhemmet vid Tyresö Slott för oss själva på fredagskvällen, kunde laga vår mat, lyssna på vår musik, dricka våra öl och sedan bre ut oss i sofforna utan att behöva trängas med andras armbågar. Vi tog en promenad upp till slottet i mörkret. Det var kallt och stjärnklart. Vi var trötta men lyckliga. Vi öppnade en flaska bubbel och avslutade kvällen i soffan, där vi pratade framtid och drömmar, som vi gjort många gånger, men som varje gång tidigare lite djupare än tidigare, som om vi långsamt och med precision arbetar oss in mot någon sorts kärna. Planerna på att flytta ihop blir allt seriösare, vilket både lockar och oroar mig. Jag tror inte det är förhastat så till vida att jag behöver veta om hon är den rätta, för det är hon. Men det behövs mer arbete med barnen, de behöver få längre tid på sig att arbeta sig in mot kärnan de också. Vi somnade tidigt, och vaknade tidigt. Det gjorde att vi kunde stanna i sängen länge. Och vi återvände efter frukost. Det mulna vädret utanför sprack upp till en alldeles perfekt vårdag. Sol som sken, isen på Östersjön spegelblank. för tidigt för blommor, men i övrigt verkligen vår. Vi satte oss på en klippa längst ut på udden och kände solen värma. Åt sedan sallad och paj på café, inte riktigt värt pengarna, men det gjorde inget. Vi gick tillbaka till vandrarhemmet, där vi nu fått sällskap av nya gäster. En damkör övade i rummet intill köket, så vi kunde inte få tag i resterna av gårdagens middag, som vi avsåg ta med oss. Vi kröp istället ihop i en av sofforna på övervåningen, medan kören övade. När vi insåg att övningarna antagligen skulle hålla på ett tag smög vi oss till slut ner och hämtade maten ändå. Och for hem med bussen, hem till Erika. Vi sov middag där, värmde sedan på gårdagens enchilladas och åt dem framför På Spåret. Åkte sedan ut till Hägerstensåsen, till en fest hos några av hennes vänner. Jag har väl varit på roligare fester, men trevligt var det, trevliga människor och gott bål. Vi åkte hem ganska tidigt, vilket var skönt. Somnade ganksa omgående, och sov betydligt längre på söndagen än vi gjort på lördagsmorgonen. Vi tog oss bort från sängen vid tolvsnåret, och kom ut på stan. Vi åt brunch på Louie Louie och tog sedan bussen till Sickla, där vi skulle möta hennes vän Elin och köpa en madrass. Det gjorde vi också. Men hann också med att kika in på Stadsmissionen, där jag köpte några böcker och en tröja till Frank. Och sen for vi hem. Vi hann med en kort stund för oss själva i Erikas lägenhet, innan jag behövde åka och plocka upp Frank. Och i och med det var helgen över.

Och så kom måndag morgon som ett slag i magen. Frank gnällde och ville inte till dagis, och jag ville inte till jobbet, och vi var allmänt sura på varandra. På jobbet kallade en idiot mig för idiot. Över mail förvisso, men jag blev ändå blixtrande förbannad. Slängde iväg en jobbansökan av bara farten. Och nu är det kväll igen, och jag längtar efter Erika och morgondagen.