En torsdag i slutet av februari.

Måndag 3 mars - 08

Efter jobbet den torsdagen åkte jag raka vägen in till Slussen. Det var ljust, inte soligt men vitt, himmelen ett gigantiskt lysrör som kastade ett obehagligt men ändå upplivande ljus över Södermalmstorg. Jag hade slutat tidigt men var redan hungrig, så jag gick och köpte en kebab. Det var så kallt ute att fingrarna krampade sig runt det kladdiga papperet. Jag lutade mig mot ett järnstaket med ryggen mot vattnet och tittade på folk medan jag åt. Det var lugnare än vanligt, kanske för att det var så pass tidigt. Någon spelade saxofon, eller kanske något annat instrument, jag minns inte riktigt.
När jag ätit upp kebaben (den smakade gott, men det kändes lite som om något ändå saknades i den) kastade jag papperet i en papperskorg och knallade upp till Götgatan. Jag gick in på Handelsbanken, tog en kölapp och satte mig att vänta. Jag hade en bibba gamla texter i väskan och jag bläddrade förstrött bland dem medan jag väntade på min tur. Kvinnan som hjälpt mig med min lägenhetsaffär hejade på mig och undrade oroligt om vi hade avtalat tid, men det hade vi inte. Jag var där i annat ärende.
De senaste åren har jag spenderat mer tid framför datorn än vad som kan betraktas som hälsosamt, och jag har inte fått något vettigt gjort vid den, bara sett timmarna rinna ur mina händer. Jag har valt att inte ha någon teve eftersom jag betraktar tevetittandet som ett skapat behov, ett som bara slukar tid och förslappar och fördummar. Samtidigt har jag istället passiviserat mig själv totalt framför datorn. Ur askan i elden kan man säga. När jag flyttade från Bagarmossen förra sommaren levde jag två månader utan bredbandsuppkoppling, och det var två oerhört givande månader. Jag hade ett liv. Jag umgicks med vänner, lagade bra mat, tog promenader, läste tjocka böcker. Den tid då jag ändå satt framför datorn fick jag något gjort. Jag skrev. Jag trivdes med livet. När jag nyligen var på gång att flytta igen beslöt jag mig tidigt för att inte skaffa något bredband till nya lägenheten, åtminstone inte till att börja med. Jag vill se hur länge jag klarar mig utan. Kanske är även det här med bredband ett skapat behov?
Det var därför jag befann mig på banken. För bredband eller ej, betala sina räkningar måste man ju. Jag gick därifrån med en karta skrapkoder så att jag i framtiden kan betala mina räkningar från jobbet. Smidigt.
Nästa ärende var på Svensk Kassaservice, som jag hört skulle finnas någonstans på Götgatan. Jag promenerade till Medborgarplatsen med blicken flackande, men såg inte till det någonstans, så jag ringde Fredrik, och lyckligtvis var han hemma och kunde informera mig om att Kassaservice skulle finnas vid Skanstull, det vill säga strax utanför hans dörr. Jag frågade om jag kunde komma upp till honom en stund efter uträttat ärende, och det kunde jag. Jag tittade på klockan. Tiden går fort när man står i bankköer, så jag fick lov att lägga på ett kol. Jag tog tunnelbanan till Skanstull, lämnade in en utbetalningsavi på Kassaservice och fick ett par hundralappar i utbyte, och sedan knallade jag upp till Fredrik.
”Har du ätit?” frågade han, och det hade jag ju. Han bredde några mackor till sig själv, och så satte vi oss i soffan framför teven. Han var bakfull och lite tystlåten, så jag höll låda så gott jag kunde, men jag är dålig på att hålla låda när jag inte får någon vidare respond. Kompis, hans katt, slingrade sig inställsamt runt mitt ben, så jag böjde mig ner och klappade henne över ryggen.
”Jag kan inte bli långvarig”, sa jag. ”Jag har en dejt om en stund.”
”Ahaaaa”, sa Fredrik.
”Hon från Debaser.” Jag kände mig nervös eftersom jag tyckte det kändes märkligt senast, så jag sa det utan vidare entusiasm.
”Jag är sugen på en tunnbrödsrulle med räksallad”, sa Fredrik. Jag tittade på klockan. Det var en halvtimme kvar tills jag skulle möta Jenny vid Slussen. Det passade utmärkt. Så vi gick.
--
Och en halvtimme senare stod jag vid spärrarna i Slussen och väntade, gnagandes på imaginära naglar. Jag såg mig om, tittade mot uppgångarna, ur vilka människor strömmade ut som myror. Jag behövde inte vänta länge. Jenny var rent av tidig. Vi hälsade och kramades.
”Hur är det?” frågade jag.
”Bara bra”, sa hon.
”Härligt.”
”Jag är glad. Jag har lånat skivor idag”, berättade hon.
”Vad för skivor?”
”En Stereolab-box bland annat” Jag kände redan att mina tidigare tvivel började dala iväg. Stereolab. En tjej med smak.
”Så, vad vill du göra?” frågade jag. Hon visste inte. Ta en öl? Hon tyckte inte om öl, men vin funkade. Så vi gick till Hjärtats Bar. Jag har inte varit där på evigheter, men det var precis lika tidlöst mysigt som sist. Och lika generöst med sittplatser. Vi fick ett bord längst in i lokalen, jag tog en öl, hon ett glas vin. En arbetskamrat jag aldrig pratat med slog sig ner vid ett bord i andra änden av rummet, och jag hälsade kort på henne.
Vi fick ett bättre samtal den här gången, Jenny och jag, och vi talade om allt mellan himmel och jord. Arbete, framtid, dåtid, barndom, allt möjligt stort och smått och viktigt och oviktigt. Kanske var det alkoholen som fick tungorna att lossna, men jag tror inte det. Vi snackade på rätt bra redan på vägen till Hjärtats Bar. Vi var rejält förkylda båda två sist vi sågs, kanske var det det som påverkat oss?
Jag drack två öl och hon nöjde sig med ett glas vin, och när glasen var tomma gick vi. Vi tog en promenad över söders höjder och snackade litteratur, som hon trevligt nog var ganska väl insatt i. Vid Erstagatan svängde vi upp och promenerade mot Skanstull där jag tänkte handla lite mat innan jag åkte hem. När vi hade Götgatan inom synhåll fattade hon min hand.
Vi skildes åt i tunnelbanan, efter att ha handlat. Jag gav henne en puss på kinden, men fick ingen tillbaka. Oroade mig lite för att hon tappat intresset nu, när jag precis blivit mer intresserad. När jag kom hem fick jag SMS. Det var från Jenny. Hon undrade om jag ville komma hem till henne på fika nästa söndag. Kanske var oron obefogad, kanske inte. Det får tiden utvisa. Det känns som om jag nog överlever oavsett vad. Men hon är en cool tjej, och vi hade trevligt ihop.
Jag antar att det kan kallas en bra start.