Kamp.

Septembers första barnhelg har passerat. Den avslutades tidigare än väntat, eftersom jag fick telefonsamtal från Anna som bjöd med mig på teateruppsättningen av Karl Ove Knausgårds ”Min Kamp”. Den började klockan fyra, så jag fick överlämna Frank till Mikaela redan klockan femton. For in till stan, där Annas vän, den något sköre John, mötte upp mig utanför Kulturhuset. Därefter kom Philip, en annan av hennes vänner, och till sist Anna som varit på toaletten. Det blev ett lätt stramt samtal innan pjäsen började. Vi män iakttog varandra misstänksamt. Fyrade av korta repliker. Philip verkade vidöppen och heltrevlig, John mer trevande, men trevlig också han, lite svår och ledsen kanske. Även John hade träffat Anna genom en dejtingsite. Jag lyckades inte avgöra om han fortfarande var förälskad i henne. Kanske. Förmodligen.

Pjäsen var väldigt bra, jag påmindes om böckerna och vilket intryck de gjorde på mig, och att jag kanske borde läsa dem, eller åtminstone scener ur dem, på nytt. Efteråt promenerade vi Drottninggatan ner mot Hötorget, och åt falafel. Riktigt trevligt. Något lossnade. I samband med det såg jag också att jag fått ett relativt långt mail på Mazily, från en person jag just börjat skriva med. Ett intresserat och intressant mail. Vi får se vart det leder.

Helgen i övrigt har varit god. Frank har ägnat orimligt mycket tid framför datorn, men jag har inte orkat protestera särskilt högljutt. Igår bjöd jag över W på fika. Frank och jag mötte upp honom på torget, där vi redan vandrat runt en stund och köpt grön- och godsaker, eftersom det var Hållbarhetsfestival. En dokumentmapp i tweedtyg på Stadsmissionen slank ner också, liksom en gammal trätunna som nu fungerar som litet blombord vid fönstret. W var tacksam för inbjudan och hade med en väldigt säck godis till Frank, som dock inte kunde äta av det eftersom en tand precis höll på att lossna. Den ramlade ut några timmar senare, medan vi, under en tillfällig paus från Minecraft, som jag lyckades motivera med att det åskade ute och att datorn därför behövde stängas, lekte med lego. Jag bjöd hursomhelst W på kantarellsmörgås, som han aldrig ätit tidigare.

Överlag många trevliga möten denna helg, ovanligt många för att vara barnhelg. Philip, John, W, Anna, Hökarängsprofilerna kring torget och på Martinskolans fyrtioårsjubileum, som vi också han besöka på lördagen, kvinnan, halvkändisen, som sålde mig två böcker på spontanloppisen på Pepparvägen nu i eftermiddags… Inga jättemärkvärdiga men tillräckligt för att hålla humöret uppe och ingjuta mod inför kommande veckan, som lär bli krävande på alla fronter. Tufft på jobbet, Franks sexårsdag coming up, och till följd av det, vid horisonten, arrangerandet av barnkalas. Men de dagarna de sorgerna. Nu hoppas jag bara på en god natts sömn.