"Good" friday.

Jag har alltid skrutit med att jag aldrig har blivit matförgiftad. Att jag har plåtmage, som en get, kan äta allt. Inte längre. Den matlåda jag berättade om igår, som jag åt till middag efter att den legat i väskan en hel dag, togs inte emot väl av magen. Natten var ett enda kaos. Nu idag mår jag bättre, men är svag som en hundraåring. Orkar ingenting. Jag som hade tänkt handla och städa inför att mamma och mormor kommer hit. Nu får de fira påsk hos min syster istället, vilket förstås inte är det sämsta, men snopet för mig. Jag hade sett fram emot sällskapet. Frank har byggt koja i hallen, av de filtar och täcken som jag inte haft virade runt mig på soffan, och så har han sett på film, och jag har försökt sova mig igenom allt som går att sova igenom, och samlat kraft inför dagens stora projekt, som att spola tillbaka till det extra roliga ögonblicket i Scooby-Doo-filmen, eller laga mat. Nu på kvällen hämtades Frank av Mikaela. Jag önskar jag hade kraft nog att ta mig ner till centrum och handla blåbärssoppa, men jag tror inte det är möjligt. Istället: ligga på soffan och se på Daredevil i framstupa sidoläge. Jag hatar dagar som den här, förspillda dagar, som inte på något sätt för handlingen framåt.